.

Jag vill vara överallt - där du stannar - och dit du flyr.

Jag vill hålla din hand – alltid - i nattskenet - veta att den finns, om jag skulle behöva. Jag har viskat om mina drömmar, du viskade tillbaka, och vi flöt samman.

Vi är olika, vi har växt upp olika världar, och vi växer inte i varandras kroppar - så länge vi är tillsammans kommer synsätten vara olika.

Vi finns, på riktigt. Inte som ett vi, inte som ett dom, ett oss, utan vi bara finns.

Ensamheten syntes, min längtan är genomskinlig - för vem som helst att se.

Att ligga nära dig då, mitt i mitt rop på känslor, då kändes det verkligt, därför gav jag dig dina två chanser, och du gav mig dig. Ditt jag.

Det finns inga vindar som får oss att stanna. Men jag fryser, det är inte ditt fel, det är nog inte du som är kall, det är vindarna som påverkar oss.

Skatorna tittar på  mig och ger sig av, kvar står jag stark och öm, på samma gång.

Längtan efter skedande kroppar och själar som lägger sig för att sova, med kropparna. ALLTID.