long time.


Hejdå Öland, familjen, småländskan, hejdå en liten del av mig själv. Vi ses snart igen. Jag kan inte komma på något vettigt att skriva ikväll, men saker börjar kännas så längesedan.

Det känns längesen jag var 17 år - men hur och när fyllde jag 26 - vad hände där emellan?

Längesen jag studsade den röda studsbollen framför mig på nyasfalterad väg en sommarkväll, längesen jag åkte inlines och skrapade knäna, längesen jag spelade fotboll på riktigt, längesen studentmössan vilade på min nyklippta lugg. Längesen jag kände våren så påtagligt nära, och längesen jag sov sked med den där känslan i magen. Längesen som...

 

...men ändå så är det så påtagligt nära...


Kommentarer
Postat av: Josefin

Vilken fin bild!

2011-04-27 @ 19:11:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0