.

Jag längtar hem. Till den Småländska skogen, det stora huset,
vännerna och den fria luften. Att bara andas i en luft man växt
upp i. Tror jag har saknat tryggheten, den stora dörren, som
alltid stått öppen. Synd att mams och paps inte är hemma, jag
är lite längtig liksom. Jag hoppas att tiden låter mig stanna
- tills jag är redo att andas Stockholmsluften igen. Jag älskar
Stockholm (det har blivit mitt hem - min värld - min luft)
men jag behöver sakna staden, dess puls och andetag...