.

Allt ser så vackert ut, men det smälter bort så fort jag rör det - eller uttalar det. Tankar som på något sätt alltid är nära, men omöjliga att nå ändå. Pusselbitar som flyger genom luften, som aldrig vill landa och falla på plats. För varje steg jag tar, stängs dörrarna bakom mig, och jag glömmer vart jag är på väg. Glömmer vart jag är.